lördag 2 maj 2009

Scenen / the Stage



Scenen på Norrviken ligger nästan längst in i parken. Man måste gå förbi både Villa Abelin och Renässansträdgården för att komma dit. Hur gammal den är vet jag inte, men jag tror inte den stod där på Rudolf Abelins tid.
The scene at Norrviken is situated almost at the furtherst you can get in the park. You have to bypass both the Villa Abelin and the Renaissance garden to get there. How old it is, I do not know, but I do not think it was there on Rudolf Abelin time.


Under en period på 80- och 90-talet kom de stora till Norrviken och spelade. T ex Ulf Lundell, the Boppers, Queen Ida, Trance Dance, Cornelis och många fler. Folk kom i mängder långväga ifrån, och parkerade i horder på ängen nedanför Apelrydsskolan. Regnade det var det nästan omöjligt att komma därifrån sen...
Eftersom nu Båstad är skapt som det är, med en enda milslång trång genomfart genom stan ända utifrån avfarten från E6:an, tog det tid att ta sig fram. Det roligaste minnet från den här tiden är väl när Dan Hylander och Py Bäckman fastnade i bilkön på väg till sin egen konsert, som då blev rejält försenad. =)
Over a period of years in the 80:ies and 90:ies all the great Swedish artists came to Norrviken on tour. For example, Ulf Lundell, the Boppers, Queen Ida, Trance Dance, Cornelis Vreeswijk and many more. People came in crowds from long distances, and parked in hordes on the meadow below the Apelryd School. When it rained, it was almost impossible to get away from there... Since Båstad is created as it is, with a 10 kilometer long narrow thoroughfare through town from the exit from Route E6, it took some time to get there. The funniest memory from that time is probably when Dan Hylander and Py Bäckman got stuck in the traffic jam on their way to their own concert, which was significantly delayed. =)

På grusplanen framför scenen stod det stolar som snabbt fylldes (men ibland var det tomt, för stående publik), och i backen längre upp satt man på filtar och njöt av medhavd picknick. Det blev många grillade kycklingar med potatissallad och vin...
On the gravel surface in front of the stage, there were chairs quickly filled (but sometimes it was empty, with standing audience), and in the slopes further up people sat on blankets enjoying picnic. There were many frieed chickens with potato salad and wine...

Jag vet inte säkert när den senaste riktigt stora konserten ägde rum, men Lundell var i alla fall här så sent som 1994. Därefter har det varit en del andra uppträdanden på scenen, men nu står den och förfaller sedan några år tillbaka. Jag vet inte om det är så lämpligt att besökarna ger sig in bakom scenen som jag gjorde, så ni får nöja er med den här lilla bildkavalkaden. Lite nostalgisk blir man...
I 'm not sure when the last really big concert took place, but Ulf Lundell was here as late as 1994. Subsequently there have been some other performances on stage, but now it ihas been deteorating for a few years. I do not know if it is so ok for visitors to get behind the scene as I did, so you have to do with this little picture sequence. A bit nostalgic, really...

Är det någon av er som har några minnen från konserter på Norrviken?
Someone having any memories of concerts at Norrviken?



















Det finns en historia bakom alla narcisserna i backen här bland vitsipporna. De har inte kommit hit av sig själva men är heller inte planterade.


När de hade blommat klart i rabatterna ute i parken grävdes de upp, och sedan tog parkpersonalen och svingade dem över huvudet och hivade upp dem i backen. Där de hamnade fick de ligga, inget mer gjordes. De låg och torkade precis som lökar gillar, och så småningom kom det förna på dem och bildades jord, och numera är de fast förankrade i marken...
There is a story behind all the narcissi on the slopes here among the wood anemones. They have not come by themselves but are not planted. When they had blossomed well in the borders elsewhere in the park, the got dug up, and then took the park staff and swung them over their heads and threw them up the slopes. Where they landed they stayed, nothing more was done. The bulbs lay drying for the summer just as they like to, and eventually they got covered by litter forming the soil, and now ithey are firmly anchored in the ground ...






Det här inlägget ingår i temat Norrviken bit för bit.
This post is a part of the theme Norrviken bit by bit.
Uppdatering 090731: Natten mellan den 25 och 26 juli gick det inte längre. Stormbyarna tog hela överbyggnaden med sig, så nu är det föreställning under bar himmel som gäller....

4 kommentarer:

  1. En sån backe med narcisser vill jag ha! Mums....
    Visste inte ens att det fanns en scen på Norrviken! Lite som en Folk Park typ? Skulle publiken in genom hela anläggningen? Låter som om det kunde bli hårt slitage i så fall....
    Ha dé himla gôtt i veckan, skicka gärna upp lite regn till ett torrt Kinnekkulle
    Nina

    SvaraRadera
  2. Jag har varit på ett par konserter där. Men just nu kan jag bara minnas att den ena var danska sångerskan Hanne Boel och att hon var helt fantastisk live. Det måste ha varit någon gång under de åren när barnen var små och vi tillbringade hela somrarna i Torekov - mellan 1990 och 1996... Vi hade med oss egna campingstolar och trängde oss in bland picknickkorgarna. Det var mysigt och lättsamt.

    SvaraRadera
  3. Finns det något mera ödsligt än en tom scen? Tragiskt på något sätt. Man får pigga upp sig med dina fina blomfoton istället! Ha det gott! /Ruben

    SvaraRadera
  4. Jag gillade nog historien om narcisserna bäst. De har i alla fall föreställning varje år! Utan gage eller publiken, utan bara för att de inte kan leva annars!
    Va fint det blev hos Annika.
    Eva

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad när du lämnar en kommentar. Den kanske lär mig något nytt som jag inte visste, eller så får den mig bara att le. Oavsett vilket uppskattas det! =)